Texten Skolresurs och logon för Skolresurs, som består av en kub med en ljusblå sida, en mörkblå sida och en grön sida.

View this email in your browser

Ledare

Hej alla läsare,

Den här gången fokuserar vårt nyhetsbrev på ”energi”, som alltid är ett högaktuellt tema, men särskilt nu i allra högsta grad brännande. Tänker förstås på världsläget och – som man dagligen får läsa i pressen – den hotande energikrisen. Jag tänkte inte här gå in på att bena i frågan om energikrisen. Däremot tänkte jag lite provocera er med en annan sak, som också nästan i varje artikel om energi i dagspressen och i nyheterna återkommer, nämligen termen energiPRODUKTION.

Varje gång jag hör termen energiproduktion rycker jag nämligen lite till! I mina öron ringer då min gamla gymnasiefysiklärares ord ”energi kan varken förstöras eller produceras, bara konverteras” som ju refererar till termodynamikens första huvudsats, energiprincipen.

Men då man lyssnar till hur vi talar om energi idag så använder vi termen energiproduktion väldigt frekvent. Dagstidningar och offentliga uttalanden nämner nästan alltid energiproduktion då man syftar till produktion av el och värme, också då man talar om trafikens och industrins energibehov.

På något plan förstår jag att man använder termen. Den är enkel. Man tänker sig att man summerar allt om vårt energibehov genom att använda termen och slipper långa omskrivningar där man måste nämna ”produktion av el och värme samt trafikens (och industrins) energibehov”. En korrektare term kunde vara ”energikonversion”, men inte blir det just lättare att tala om det heller. Termen är så teknisk att jag är ganska säker på att många av oss inte har en aning om vad den betyder.

Ändå tänker jag, varje gång jag hör (eller läser) termen energiproduktion, på alla stackars fysiklärare runt om i landet då de någonstans i högstadiets övre klasser står och undervisar om energiprincipen och sen i följande sekund får frågan av en nyhetsläsande och frågvis elev; ”Men här står ju i dagens tidning att Åland kommer att bli helt självförsörjande vad gäller energiproduktion, då de får alla sina tilltänkta vindkraftverk färdiga”. Eller att ”Finland måste nu öka sin energiproduktion för att kompensera för den bortfallna energiimporten från Ryssland”.

SÅ VAD GÖRA? Skall jag ge upp min kamp mot – som jag upplever – det felaktiga användandet av termen och bara acceptera att världen går vidare? Talade faktiskt med en språkvetarkollega här på Åbo Akademi om det här med att innebörden i språket ändras med tiden. Hen kom tyvärr inte med någon enkel patentlösning, men konstaterade nog att alla språk lever och innebörden av ord och meningar ändras i många fall i takt med tiden. Om jag tolkar min språkvetarkollega rätt så blir det lite av ett majoritetsbeslut vad en term eller ett ord (eller en mening) i det långa loppet betyder.

Men skall vi verkligen gå och ändra på ett av fysikens grundpostulat, bara för att vi i vardagligt språk inte ids skärpa oss? Eller skall vi börja separera på termen energi som skulle bero på i vilket sammanhang vi talar om energi? Känns varken enkelt eller särdeles attraktivt!

Vad tycker du? Jag själv känner mig lite som Don Quijote, han som slogs mot väderkvarnarna.

Hälsningar,
Benco

PS. Nyhetsbrevet är än en gång fullspäckat med aktualiteter. Mycket av materialet har tagits fram av våra resurspersoner specifikt med tanke på detta brev och den situation vi lever i just nu. Vi hoppas att materialet ska hjälpa lärare (och oss alla) att tackla aktuella frågor kring energi. Önskar er alla en riktigt fin fortsättning på hösten!

Bland alla intressanta kommande evenemang vill vi också lyfta fram Berzeliusdagarna, där Finska Kemistsamfundet erbjuder en fin chans för studerande och lärare att delta. Mer information längre ner i brevet!

Material kring energifrågor

Vilka apparater förbrukar mest el i hemmet och hur sparar jag el?

Skolresurs koordinator Christian Ahläng undersökte i september hur mycket el olika apparater i hans hushåll förbrukar i jakt på enkla sätt att spara el. Samtidigt tipsar han om material relaterat till elförbrukning och elsparande.

Läs hela nyheten här.

Målgrupp åk 3-6 och/eller 7-9

Energidetektiven: Vilken är energikällan?

Att undervisa om energi, energiomvandling, energiproduktion och energikällor innebär att eleverna i de lägre årskurserna, måste lära sig många nya ord och begrepp. I detta sammanhang kan spel bidra med att göra inlärningen både roligare och mera effektiv. I Skolresurs materialbank hittar du spelet ”Energidetektiven”, där det gäller att klura sig fram till rätt energikälla genom att följa ledtrådarna och svara på de frågor som ställs. Spelet är främst tänkt för elever i årskurs 3-6, men kan också fungera för åk 7-9.

Elledningar med solnedgång i bakgrunden.

Energi på FyKe-resursens webb

På FyKe-resursens nya webbplats finns nu ett avsnitt om energi. FyKe-resursen nås här.
Där hittas bland annat tips på

hur man kan presentera de olika energiformerna och energiomvandlingar.
brandtriangeln och hur man använder och jämför olika bränslen.
utmaningen att planera energianvändningen hemma.
något om energianvändningen i världen.

NEED (National Energy Education Development) är en amerikansk organisation som stöder lärare och elever med material kring energi och energifrågor. På NEEDs hemsida hittar du allt från fakta om olika energiproduktionsformer, till videon med förslag på enkla experiment och undersökningar:

Användning av energi i vardagen

Få en översikt av din elförbrukning (målgrupp åk 5-9). Materialet är en indelning av hemmets vanliga eldrivna apparater i tre olika klasser på basis av hur mycket el de förbrukar. Det kan användas för att snabbt ge elever en överblick av deras egen elkonsumtion och fungera som underlag för att diskutera hur var och en kan spara el.

Skolresurs videomaterial för grundskolan

På Youtube finns korta klipp där en En stillbild från videon där en barngrupp leker att de är vattenmolekyler. På bilden även texten "temperaturen fortsätter stiga".

En stillbild från videon där en barngrupp leker att de är vattenmolekyler. På bilden även texten "temperaturen fortsätter stiga".

ergi behandlas ur olika synvinklar - från drycker och mat till fruset vatten och fotosyntes. Målgrupp: huvudsakligen åk 7-9, en del för åk 3-6. Det finns både klipp som är stöd till läraren, medan andra klipp är demonstrationer som kan användas direkt i undervisningen. Exempelvis finns en video med dramatisering av vattnets former i gympasalen som passar åk 3-6 och en videoillustration av solcellers effektivitet på olika breddgrader (åk 7-9).

Målgrupp åk 7-9 och/eller gymnasiet

Energi i vardagen

Undersök en dag av din elförbrukning (målgrupp: fysik på gymnasiet). Materialet är en projektuppgift där elever på basis av elförbrukningsdata identifierar vad som förbrukar mest el i deras eget hushåll och diskuterar faktiskt effektiva strategier för just dem att spara el.
Räkna med nyheter och sån’t: Enkla svar på energifrågor kanske inte finns, (målgrupp: åk 7-9, fysik på gymnasiet). Materialet består av en samling uppgifter kopplade till nyheter och aktuella frågor. I uppgifterna övar elever sig bland annat att räkna med area, volym, energi och effekt. Samtidigt lär man sig göra uppskattningar och att använda naturvetenskapligt tänkande i vardagen.
Energi hemma och i samhället, (målgrupp: åk 7-9, fysik på gymnasiet). Materialet består av en heltäckande serie frågor om energi och speciellt elanvändning i hemmet. Eleverna lär sig räkna med energi och effekt, samt att tänka på olika typer av energi samt att utvärdera varandra arbete. De lär sig också att analysera sin egen elanvändning och utvärdera hur de kunde spara el.

Varifrån får Finland sin energi?

För att bättre förstå energi- och elfrågor, är det viktigt att elever och studerande har en uppfattning om hur Finland idag producerar sin elektricitet. I Skolresurs materialbank hittar du en aktivitet riktad till elever i åk 7-9, vilken går ut på att eleverna först ensamma, sen i grupp, får diskutera och rangordna det de tror är de viktigaste, respektive minst viktiga, energikällorna för elproduktion. Efter diskussionerna får eleverna ta del av hur det verkligen ser ut. Här öppnar sig möjligheterna att diskutera dagsaktuella händelser, som ibruktagandet av Olkiluoto 3 och bortfallet av rysk naturgas och el.

Vad är det som bestämmer priset på el?

Varför har elpriset höjts så kraftigt de senaste månaderna? Har plötsligt vinden, vattnet och solen blivit dyrare? Eller är det allt uran som kärnkraftverken behöver som blivit dyrare? För att förstå att svaret på frågan om varför elen plötsligt blivit så dyr är mera komplicerad än de flesta anar, kan det vara värt för varje lärare att sätta sig ner en stund framför datorn och lyssna på professor Jan Blomgrens pedagogiska föreläsning bakom länken. Kontexten är svensk, men fysiken och tekniken är universell.

Jordens resurser och nya forskningsrön

En aspekt av energianvändning är våra resurser. Här är ett periodiskt system på svenska som visar de över 90 grundämnena som allt består av. Klicka här för tilläggsmaterial för lärare på engelska.
I videoserien ”STV 100 år – fokus på energi” presenterar unga forskare från olika högskolor och universitet i vårt land sina forskningsprojekt inom ämnesområdet energi.

Evenemang & webbinarier

Färgglada löv och textkort på en vit filt på gräsmattan.

Mitt i naturen-konferensen bjöd på inspiration och trevliga möten

Skolresurs utbildningsplanerare Ann-Catherine Henriksson och Elin Kjellberg delar med sig av sina upplevelser från konferensen kring utomhuspedagogik:

"Under konferensen uppmärksammades olika aspekter av hållbarhet; naturens mångfald och artkännedom, hälsa, lek, inspiration, kreativitet, lärande och fysisk aktivitet. Flera av de inbjudna föreläsarna lyfte fram betydelsen av lärarens välmående för arbetet tillsammans med barn och unga. Deltagarna fick uppleva dagar fulla av inspiration och nätverkande och dessutom fick de med sig konkreta redskap för att förverkliga ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Under de två dagarna hade deltagarna möjlighet att välja bland en mängd utomhusverkstäder." Läs hela texten och ta del av två exempel på aktiviteter från dessa verkstäder här.

Fortbildning

ESERO Finland erbjuder fortbildning och material

ESERO Finland är ett nätverk av finländska aktörer inom rymd-, vetenskapscentrum och naturvetenskaplig utbildning, genom vilket material, kunskap och rymdinformation distribueras till skolorna. Heureka Science Center samordnar ESERO Finland-projektet i samarbete med Skolresurs, som organiserar aktiviteter för den svenskspråkiga utbildningssektorn.

Här finns mer information om material för skolor och bakom den här länken kan du läsa mer om fortbildning för lärare.

Alla tre FlexMa-kurserna har öppnat igen inför hösten. Den första kursen, "Mot flexibelt matematiskt tänkande" riktar sig till lärare på alla stadier och handlar om hur elever använder olika representationer och lösningsstrategier i matematik och hur du kan hjälpa dem utveckla de här (flexibla) färdigheterna. Kursen tar också bland annat upp kopplingar mellan elevers vardagsobservationer och matematikundervisning samt hur flexibla matematiska färdigheter är viktiga i samhället och framtidens arbetsliv.

"Efter över tjugo år som lärare gav kursen ny inspiration och energi för mitt arbete!”

Varför delta?

Du får möjlighet att bekanta dig med både senaste forskningsrön och mångsidiga material och metoder.
Du får konkreta nya verktyg att använda i ditt arbete.
Du får ta del av en riktig skattkista med nya idéer och erfarenheter som andra kursdeltagare bidragit med.

Ta med en kollega och anmäl dig till kurserna här!

GeoGebra i undervisningen – Applets och simuleringar

Kom med på Skolresurs workshoppar i GeoGebra! Du får prova på att konstruera applets och får konkreta idéer till din egen undervisning. Som utbildare fungerar GeoGebra-experterna Anders Karlsson och Svetlana Yushmanova från Ållebersgymnasiet. Texten "GeoGebra i undervisningen" och en graf på en turkos bakgrund. Dessutom dekorativa symboler som syftar på data, bl.a. en robot och kugghjul.

Texten "GeoGebra i undervisningen" och en graf på en turkos bakgrund. Dessutom dekorativa symboler som syftar på data, bl.a. en robot och kugghjul.

Fortbildningen utförs som ett närstudietillfälle den 28.10 kl. 12-18 i Helsingfors. Dessutom ingår ett par distansträffar.

Mer information och anmälan bakom länken.

Fortbildningen är del av Skolresurs fortbildningsprojekt "Modellering och simulering i gymnasiets naturvetenskaper". Läs mer här.

Kemi-nyheter

Berzeliusdagarna ordnas i Stockholm 20-21.1.2023

Finska Kemistsamfundet erbjuder fyra gymnasiestuderande och två lärare som undervisar kemi (både gymnasium och grundskola) möjligheten att delta. Läs mera bakom länken. Deadline för ansökan är 26.10.2022.

Om Berzeliusdagarna

Berzeliusdagarna arrangeras av Svenska Kemisamfundet med målet att ge gymnasieelever en inblick i vad det innebär att studera kemi på högskola och vad man jobbar med som kemist. Forskare från universitet och industri håller inspirerande föredrag om sin forskning, sin vardag och värdet av naturvetenskaplig utbildning. I samband med Berzeliusdagarna ordnas också en mässa där de flesta av Sveriges universitet och högskolor ger information om studiemöjligheter. Omkring 350 svenska gymnasiestuderande deltar årligen i arrangemanget på Stockholms universitet. Berzeliusdagarna liknar lite en vetenskaplig konferens: fina presentationer av framstående forskare, god mat och möjlighet att knyta nya kontakter.

Kemiaktuellt i korthet

Tiktok kemisten73. Om man vill inspirera sina studerande att följa med korta kemidemonstrationer finns Cecilia Wennerbloms kemifilmer på Tiktok. Du når dem bakom länken.
Kemilärarnas informationsbrev hittas här. Senaste numret (nr 2 2022) innehåller mycket om säkerhet och för gymnasiekemilärare är artikeln “Gymnasieelevers resonemang kring kemisk jämvikt” av intresse.
Din Kemi-boken, bakom länken, kan med fördel användas som inspirationsgivande tilläggsmaterial.
Kemian yö ordnas på Heureka 14.10.
Aaltos öppna föreläsningar för unga. Läs mer här.
Tieteellis-gastronominen klubi i Åbo och Helsingfors, mer information här.
Kolla in Gadolinin Tiedetorstait: Alltid andra torsdagen i månaden kl. 14-15. Mer information bakom länken.

Övrigt aktuellt

Texten Skolresurs julkalender 2022 och en röd julboll.

Vad? Detta år är temat ”uppfinningar som ses i elevernas vardag”.
Hur? Vi kommer presentera 14 uppfinningar i form av ca 5 minuter långa filmsnuttar. Under dessa har ni i klassen har också möjlighet att vara med och fundera, diskutera, uppleva och experimentera!
När? Vi öppnar en lucka varje vardag mellan den 1–21.12.
Var? I slutet av november kommer vi att publicera en ingångssida, där man med ett klick på dagens datum kommer till en film och eventuellt övrigt material. På ingångssidan kommer det också att finnas en lärarhandledning som närmare förklara hur man kan använda kalendern i undervisningen. Håll ögonen på våra sociala medier och skolresurs.fi för mer information då det närmar sig!
Målgrupp? ÅK 4–9

Barnens Akademi fortsätter i huvudstadsregionen

Barn iklädda labbrockar samlade och lyssnar på instruktioner från workshoppen "Geometri med origami".

Under sju lördagar under läsåret 2022-2023 får deltagarna bekanta sig med akademisk forskning och delta i olika vetenskapliga experiment. Verkstäderna riktar sig till barn i åldern 7-12.

Anmälan är nu öppen, det finns ännu några platser kvar. Förra läsårets verkstäder kommenterades bland annat så här: "Super bra tyckte båda barnen" och "En strålande idé, ett underbart sätt att bekanta sig med universiteten". Mer information här.

Nu är tiden inne att nominera kandidater till STV Lärarpris 2022!

Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland (STV) delar ut STV Lärarpris till en duktig lärare som jobbar exceptionellt bra med ämnesområden naturvetenskaper, teknik eller matematik. Nomineringar gäller alla stadier dvs. klasslärare och ämneslärare vid grundskolans alla årskurser 1-9 och vid gymnasiet.

Priset uppgår till 6000 euro fördelat så att 4000 euro ges till läraren samt ett understöd på 2000 euro till skolan att användas på lämpligt sätt av läraren för undervisningen. Vid valet fästs speciell vikt vid innovationer i undervisningen som väckt elevernas intresse för ämnet, utveckling av undervisningsmetoderna och läromedlen. Därutöver vill STV lyfta fram samarbetet med andra lärare, både i det egna ämnet och andra läroämnen, i den egna skolan och andra skolor jämte skolstadier. Det STV vill uppmärksamma är verksamhet utöver vad man normalt begär av alla goda engagerade lärare i skolorna.

Nomineringar tas emot till slutet av oktober månad.

"Vi ser fram emot just Din nominering och tag gärna kontakt ifall Du har frågor. Tack för hjälpen! Vänligen sänd Ditt förslag till STV Lärarpris 2022 jämte motivering via den skyddade länken."

Nobelprisen i fysik och kemi 2022 har delats ut

Årets Nobelpris i kemi gick till Carolyn R. Bertozzi, Morten Meldal och K. Barry Sharpless. De får Nobelpriset för sitt arbete inom ”utvecklingen av klickkemi och bioortogonal kemi”. Guldmyntet med Alfred Nobel.

Nobelpriset i fysik gick i sin tur till Alain Aspect, John Clauser och Anton Zeilinger för ”Experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap”.

Läs mer bakom länken.

Väckte nyhetsbrevet frågor, funderingar eller förslag? Hör av dig till någon av oss eller mejla vår allmänna mejladress: skolresurs@abo.fi

Skolresurs team i Björköby i augusti.

Our mailing address is: skolresurs@abo.fi

Want to change how you receive these emails?

You can update your preferences or unsubscribe from this list.