Nyheter från Bojen maj 2021

När små barn upplever våld i hemmet är det lätt för vuxna att underskatta den negativa påverkan det har på barnet. Det finns en föreställning om att små barn varken minns, har känslor eller är medvetna om vad som händer vid en skrämmande händelse – och att de därför inte heller behöver professionellt stöd.

Ca 10 – 14 % av alla barn i Sverige upplever våld i hemmet.(1) Att uppleva våld i hemmet är en potentiellt traumatiserande händelse och det finns ett stort antal studier som visar att barns hälsa och utveckling riskerar att drabbas negativt, både på kort och på lång sikt.(2) Det gäller även för små barn. Rädsla är en medfödd känsla och små barn kan fyllas av skräck på samma sätt som äldre barn och vuxna. Ju yngre barnet är, desto mer påverkas det av omsorgspersonens känslor i sin tolkning av olika händelser. Om en förälder blir skrämd och signalerar att något är farligt, ökar barnets egen rädsla.(3)

Små barn har ingen medfödd förmåga att reglera sina känslor utan behöver lära sig det tillsammans med omsorgsgivaren. Små barn har även ett mycket känsligt alarmsystem. Med dagliga erfarenheter av god omsorg och hjälp från sina föräldrar att hantera känslor byggs och utvecklas barnets regleringssystem. Barn som återkommande upplever faror får ett hyperkänsligt alarmsystem på grund av det konstanta hotet. De får samtidigt ett outvecklat regleringssystem, då de blir lämnade ensamma med sin rädsla och inte får hjälp med att hantera den.(4)

Våldet kan även ha negativa effekter på barnets anknytning till föräldrarna. Om en förälder är skrämmande och den andra är rädd, har barnet ingen möjlighet att söka tröst och skydd hos någon av omsorgspersonerna. Barnet kan då utveckla en otrygg eller desorganiserad anknytning, vilket i sin tur ökar risken för att den psykiska hälsan och utvecklingen påverkas negativt.(5)

Alla små barn som upplevt våld i hemmet får inte svårigheter som kräver behandling. Risken för att barnets hälsa och utveckling ska drabbas negativt ökar dock påtagligt. Att vända en negativ utveckling är lättare ju yngre barnen är. Därför är det viktigt att uppmärksamma och bemöta de små barnens behov genom att använda de beprövade metoder som finns. Child Parent Psychotherapy (CPP), som erbjuds på Bojen, Ericastiftelsen och flera BUP- och behandlingsverksamheter i Sverige, är en av få insatser som finns för små barn. Metoden är evidensbaserad och riktar sig till barn 0 - 6 år som upplevt traumatiserande och svåra påfrestningar.

(1) Jernbro, Carolina och Jansson, Staffan. Våld mot barn 2016 - en nationell kartläggning. Stockholm: Stiftelsen Allmänna
barnhuset, 2017.

(2) Pernebo, Karin. Children in group interventions after exposure to violence toward a caregiver- Experiences, needs and outcomes. Växjö: Linnéuniversitetet, 2018.

(3) Almgvist, Kerstin, Norlén, Anna och Tingberg, Björn. Barn, unga och trauma - Att uppmärksamma, förstå och hjälpa. Stockholm: Natur & Kultur, 2019

(4) Nordanger, Dag. (2016, 14 mars). Hvordan traumer former barnehjernen. [Video]. https://www.youtube.com/watch?v=xyxzSKQB6Ks

(5) Broberg, Anders, Almqvist, Kjerstin & Tjus, Tomas, Klinisk barnpsykologi: utveckling på avvägar. Stockholm: Natur & kultur, 2003

Möter du barn och föräldrar som upplevt våld i hemmet?

Bojen anordnar återigen en utbildning i våra manualbaserade grupprogram för barn och föräldrar som upplevt våld i hemmet. Utbildningen omfattar fem heldagar och innefattar också vår metod i det individuella bemötandet.

Utbildningen riktar sig till kommuner, kvinnojourer och andra verksamheter som möter barn och föräldrar som upplevt våld i hemmet och som vill erbjuda gruppverksamhet. Vi erbjuder även handledning efter avslutad utbildning. Våra program är utvärderade med goda resultat, bl. a. gällande minskade symtom på PTSD och förbättrad allmän psykisk hälsa.
Vi kommer att vara högst sex deltagare och sitta i stora lokaler så att vi kan hålla ett säkert avstånd.

Datum: 16 - 18 juni & 26 - 27 augusti 2021
Plats: Bojen, Göteborg

Läs mer på vår hemsida och sprid gärna till de du tror kan vara intresserade!

För att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som upplever våld i hemmet har regeringen föreslagit att det ska införas ett barnfridsbrott. Det innebär att det kan bli straffbart att utsätta ett barn för att bevittna vålds- och sexualbrott i en nära relation. Vi på Bojen tycker att det är ett viktigt steg för barns rättigheter och hoppas att det kan leda till en reell förändring för barn som upplever våld i hemmet. I regeringens pressträff säger Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister, att det gör det tydligt att den som slår har svikit den viktigaste uppgiften som förälder - nämligen att ge sina barn en trygg uppväxt.(1)

Barnfridsbrottet betyder i praktiken att en förälder som utsätter den andre föräldern för våld inför sitt barn även begår ett brott mot barnet. Det gäller dock inte bara barnets föräldrar. Även en bonusförälder, en farfar eller en annan närstående som utsätter barnet för att bevittna våld mot en närstående omfattas av lagen. Barnet ska ha en nära relation till både gärningsperson och offret för huvudbrottet. Gärningspersonen och offret behöver dock inte ha någon nära relation till varandra.

Uttrycket bevittna ska i det här sammanhanget betyda att barnet ska ha sett eller hört den brottsliga handlingen. Barnet behöver inte ha vistats i samma rum eller bevittnat hela händelseförloppet. Barnet behöver inte heller ha förmåga att uttrycka sina upplevelser. Bestämmelsen kan därför tillämpas även om barnet inte kan berätta om sina upplevelser på grund av låg ålder eller funktionsvariation.

Våld innefattar inte bara slag eller sparkar. Även andra brott som är vanliga i nära relationer, så som hot, materiellt våld eller sexuellt våld, omfattas av barnfridsbrottet. Vilka ytterligare brott som omfattas framgår i paragrafen som kommer att finnas i 4 kap Brottsbalken. Andra förändringar i samband med lagändringen är att barnet blir målsägande och får rätt till skadestånd istället för brottsskadeersättning. Det innebär att den som utför brottet måste betala skadestånd till barnet.

För att kunna fälla våldsutövaren för barnfridsbrott behöver huvudbrottet, själva våldshandlingen, kunna bevisas på rättslig väg. Straffet blir fängelse upp till två år och vid grovt brott lägst 9 månader upp till fyra år.

Riksdagen förväntas besluta om detta 26 maj och lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2021.(2)

___________________________

Små barn som upplevt våld i hemmet behöver också professionellt stöd

Vad innebär det nya barnfridsbrottet?