View this email in your browser
En söndagsbilaga från Tuvessonskan med vänner
#1 i ordningen, december 2019
 

Hej foodisar,

Så fint att kunna samla alla kulturintresserade matnördar här. Detta lilla foodiebrev som plingar till i din mailbox varannan söndag kommer hädanefter att gå under namnet När fläkten tystnar och är alltså en liten söndagsbilaga från Tuvessonskan med vänner. Tanken är att vi ska fördjupa oss i olika kulturella fenomen som går att koppla till mat på olika sätt, som en blandning av en bokklubb och en podd – fast i brevformat.

Med det sagt – här har ni klubbens första brev som kommer att handla om ett ämne som ligger mig lite extra varmt om hjärtat. Ni som följer mig på Instagram har förmodligen inte missat att det finns en huvudstad i världen som jag älskar mer än någon annan. Och ja, det är givetvis Köpenhamn.

 

Köpenhamn: 3 saker jag gillar lite extra

 
Köpenhamn för foodisar
Under barnens höstlov påbörjade jag läsningen av Köpenhamn för foodisar som hade legat på sängbordet och väntat på mig lite för länge. Jag påbörjade läsningen, vek in några sidor här och var. Sedan blev jag fast. Läste boken från pärm till pärm och klottrade, ritade och märkte ännu fler sidor. Blev så förbannat inspirerad att jag sen LÄSTE OM HELA BOKEN. Det händer ju inte allt för ofta. Men SÅ bra är den. Köp den! Ja, det räcker inte att man lånar den. Denna bok vill du äga och återkomma till om och om igen. Jag skulle säga att vilken bok som helst från Natur och Kulturs foodieserie är den perfekta julklappen.

Lådcykeln
Att jag älskar lådcykeln som uppfanns i Christiania är ingen hemlighet. Tack vare den har vi inte bil och det kommer förmodligen dröja länge innan vi behöver skaffa en. I cykeln transporterar jag mina barn, veckohandlar, kör mina böcker, råvaror och rekvisita till fotograferingar – och kör hem min pappa från krogen. Dessutom älskar jag att det är så lätt att cykla överallt i Köpenhamn. Ja, jag älskar att cykla. Heja dansk cykelkultur och lådcykeln som räddar min vardag året om!

Naturvinskulturen
Vi kommer inte att gå närmare inpå detta idag eftersom det kommer ett helt eget brev om just naturvin så småningom. Men jag vill ändå säga att jag älskar Köpenhamns naturvinsscen. Under min senaste vistelse besökte vi Ancestrale som hade galet gott vin. Åk dit! Det går fint att köpa med sig flaskor hem också om man vill det.

 

Foodiegrupperna tipsar

På Facebook har jag 3 stycken foodiegrupper som heter MALMÖFOODISAR, STHLMFOODISAR och GBGFOODISAR där vi pratar om mat och dryck. Ni som vill får hemskt gärna gå med, jag tycker väldigt mycket om samtalen vi har där. På tema Köpenhamn har vi en hel del trådar, framförallt i Malmögruppen.
 

En foodies guide till Köpenhamn

Som ni vet åker jag ofta till Köpenhamn, det ligger trots allt bara 30 minuter bort med tåget. Då och då gör jag foodieguider under mina besök som ni kan följa i stories. Jag har nu gjort 3 olika stories på tema Köpenhamn ❤️ mat och dessa kan ni hitta i mina höjdpunkter på Instagram. Jag länkar till dem här också så att ni säkert hittar. Jag tipsar bland annat om Pompette, Ancestrale, Barabba, Mahalle, Granola, Rist och Friheden.

Köpenhamnsguide #1
Köpenhamnsguide #2

Sugen på att laga

Remouladsås!
The real deal alltså, den som är så långt ifrån tub-ditot som man hittar i matbutiken här i Sverige. The real bombastic fantastic remouläääde som består av senapskorn, finhackade pickles och kål. Förbannat gott är det. I Köpenhamn går det att hitta lite varstans. Den från Fiskebaren var riktigt god. Ja, men absolut den godaste jag har ätit. Jag tänkte göra en egen till vårt julbord där vi kommer servera julsmörrebröd till
lunch – så se till att hålla koll på Instagram så hittar ni förhoppningsvis receptet någon gång i nästa vecka.

 

Vet ni!

Beställer du en "bajer" i Köpenhamn kommer du att få en ljus fulöl. Enligt den danska slangordlistan kommer ordet Bajer från ordet Bayern. För början hänvisade det till ett öl som kom från just regionen Bayern i Tyskland, men idag betyder det snarare en vanlig ljus (stark)öl. Ja, en bärs! Ett mycket bra ord att kunna när man är i Köpenhamn.

Mat på film

Är ni precis som jag en film- och serieälskare av rang? Bra! Annars får ni ta och bli det, annars kommer vår relation aldrig funka. Den här veckan vill jag tipsa om serien Somebody Feed Phil som går att hitta på Netflix. Jag tror att många kan uppfatta Phil som lite smått störig, andra uppfattar säkert honom som väldigt charmig – men poängen med det här tipset är inte Phil, utan det jag vill fokusera på är tipsen och samtalen man får ta del av under Köpenhamnsavsnittet. Kolla på det och lär er om det nynordiska köket, om vad ordet skål kommer från, odling i de Köpenhamnska kanalerna och om Hija de Sanchez krusbärssalsa.
 

Veckans podd – "The Shift List"

Har du någon gång funderat på hur restauranger väljer sin musik? Ja, det har du. Det har alla. Särskilt när man går på toa efter några glas vin skulle jag säga. Det har skaparna bakom ”The Shift List” också gjort – och startade därmed en podd som handlar om just playlists och musik på olika restauranger runt om i världen. I podden intervjuar de kockar från några av världens mest populära restauranger i ett kort samtal om musiken de spelar i köket, på toaletten, i matsalen och under service.

The Shift List har gjort 5 olika avsnitt med Köpenhamnskockar, vad jag lyckas räkna mig till. Det avsnitt jag vill tipsa om idag är i alla fall det med Rosio Sanchez, som står bakom den mexikanska bistron Sanchez och Hija de Sanchez. När jag besökte hennes ställe i Kødbyen senast tyckte jag att de spelade så förbannat bra musik att jag försökte Spotify:a fram deras spellista – men hittade istället denna podd där hon berättar om hur hon tänker i sitt musikval på sina olika hak.

Vi kommer att prata mer om musik + mat längre fram, så nu vill jag veta: Vilka restauranger, caféer eller vinbarer tycker du brukar spela riktigt bra musik? Jag kommer bland annat att berätta om ett kul minne från toaletten på Bar La Lune när vi kommer till Göteborgsveckan, men fram tills dess! Berätta för mig så att jag kan dela era bästa musikminnen här också! Maila mig på tuvessonskan@gmail.com eller skicka DM till @tuvessonskan – eller kom fram och berätta för mig om ni ser mig på stan.
Älskar att prata mat och dryck med er.
 

Veckans författare – Tove Ditlevsen

När jag beslutade mig för att starta den här klubben och började gå igenom teman för 2020 föll jag över Ditlevsen. Sen bad jag min man köpa hem ”Gift”, vilket han gjorde. Jag sträckläste den under en kväll. Tove Ditlevsens romanserie brukar kallas för ”The Copenhagen Triology” men jag fick förklarat för mig att det är en ”marketing scam” och att det går utmärkt att läsa böckerna i vilken ordning man vill. Jag började med den tredje i serien, Gift. Mest för att det är den enda som går att få tag på i den ”vanliga” fysiska bokhandeln. De andra böckerna köpte jag sedan på engelska i den danska bokhandeln.

Ditlevsen har ett fantastiskt språk och skildrar i sina böcker livet i Köpenhamn. Från hennes uppväxt på Vesterbro till villalivet under efterkrigstiden. ”Gift” utspelar sig under andra världskriget och åren därefter. Hon skriver i detalj om platserna hon besöker – som pensionatet hon bor på vid Åboulevard och om kaffet hon och Ebbe dricker på Frescati innan de ska gifta sig i Rådhuset. Jag skriver i min tur upp alla adresser, hus och platser och blir lika glad varje gång jag får en träff när jag söker i Google Maps. Kanske kommer jag göra kartguider från de olika författarna som vi har läst ihop under året. Det är ett väldigt kul sätt att upptäcka en stad på, men vi återkommer till det längre fram. Tills dess – läs Ditlevsen i jul!

Ditlevsens morotsröra ”Ramona”

I Gift beskriver Ditlevsen en fest där de käkar morotsröra med en “giftig färg” som serveras på rågbröd. Jag har gjort en take på den, som jag tänker passar väldigt bra till jul! Den slänger jag upp på Instagram i nästa vecka, håll koll där! Den smakar garanterat inte som den de åt på festen – men tack Tove för inspirationen!

Pullimut

Till smörgåsarna med den giftfärgade morotsröran dricker de något som kallas för ”pullimut”. En googling bort får jag förklarat för mig att pullimut är en ihopslagning av två ord: pulli som betyder flaska och mut som betyder must. En flaska must, alltså. Eller snarare; en flaska vin eller spiritus av mycket dålig kvalitet. Vanligtvis någon typ av fruktvin, t ex körsbärsvin. Enligt Ditlevsen var denna alkoholhaltiga dryck det enda de kunde få tag på under kriget.

Säg hej till min vän!

– Möt Camilla Skov från Vegetarisk Hverdag

Camilla är personen bakom det populära Instagramkontot och bloggen @vegetariskhverdag. Uppvuxen i en söderförort till Köpenhamn och därefter boendes på Nørrebro är hon expert på det mesta som har med Köpenhamn och Köpenhamns matscen att göra. Förutom att skriva recept till sina egna digitala kanaler arbetar hon med sin första kokbok som kommer ut i vår (tjoho!), på ett danskt förlag. Dessutom arbetar hon på köksbutiken H. Skjalm P. – OCH! säljer illustrationer som hon och hennes mormors syster har gjort tillsammans. En kreatör och matälskare av rang, med andra ord.

Berätta om ett matminne från din barndom

Ett av mina starkaste matminnen från barndomen är en rätt som vi brukade äta minst en gång i veckan, spagetti med pölsesovs, som en slags korv stroganoff med spagetti? Min absoluta favoriträtt var boller i karry, det vill säga köttbullar av fläskfärs i en currysås som serverades med ris. Tyvärr äter jag aldrig dessa rätter längre, förutom när min man (som avskyr dem) är bortrest. Men jag älskar fan dem.
 

Vad finns det för typiskt danska rätter? Och var någonstans kan man som svensk uppleva dem? 

Egentligen äter jag typ aldrig danska rätter ute. Men en riktigt klassiker är “stegt flæsk med persillesovs”, som de flesta danskar älskar – men som jag personligen inte är något direkt fan av. Smørrebrød är däremot en favorit hos mig! Det är för mig det absolut mest danska som finns i matväg – och då älskar jag framförallt de ställena där det känns som om ingenting har förändrats de senaste 50 åren. I den kategorin skulle jag rekommendera Sorgenfri och Kronborg som ligger bredvid varandra i centrum. Jag måste också rekommendera Hansens Gamle Familiehave på Frederiksberg som är min pappas familjs stammisställe. Här får man en hel flaska snaps på bordet med ett streck på och sedan mäter de hur mycket man har druckit när man ska betala räkningen. Om inte det är danskt, då vet jag fan inte vad som skulle vara det. Smørrebrøden där är kanske inte de bästa i København, men upplevelsen är topp!

Om man letar efter de bästa smørrebrøden kan jag istället ta tillfället i akt och rekommendera lite fancy ställen där man får riktigt bra smørrebrød. Schønnemann är nog den absolut bästa smørrebrødsrestaurangen i stan (or so they say för jag har faktisk aldrig varit där), och i samma kategori finns Palægade, Aamanns och Møller Snaps og Smørrebrød.
 

Hur skiljer sig matkulturen i Köpenhamn från resten av Danmark? 

Jag tror att Köpenhamn i stort skiljer sig rätt mycket från resten av Danmark, som storstäder ofta gör. Generellt sätt har Köpenhamn nog ett mer internationellt fokus och i småstäderna är det fortfarande fokus på de danska traditionerna (vilket jag också älskar! Min favoritmåltid över alla är nog rökta räkor med vitt bröd och en fatöl på ett litet rökeri i valfri dansk småstadshamn). Det finns fantastiska matupplevelser utanför Köpenhamn! Det säger sig själv. På Nordlandet på Bornholm har jag ätit en fantastisk middag. Henne Kirkeby Kro i Jylland drömmer jag om att få besöka.
 

Vad är grejen med Köpenhamn och naturvin? 

Naturvin är typ det godaste som finns? Som godis för vuxna. Här har Köpenhamn verkligen varit i framkant och det finns så många goda vinbarer och butiker att upptäcka. Jag har faktiskt gjort en guide om det på min blogg, där jag berättar om mina favoritställen (https:// vegetariskhverdag.dk/2019/09/naturvin-i-koebenhavn/).

Vermouth har också blivit rätt poppis i Köpenhamn under de senaste åren, min absoluta favorit är Campano Classico, som jag köper i “Shoppen” på Ahornsgade. Jag dricker gärna Campano Classico med is medan jag lagar mat, då är jag fan lycklig.
 

Vad är en bodega? 

En bodega kan beskrivas som ett ställe med 1. brun interiör, 2. billig bärs och 3. en jäkla massa stammisar. Kvantitet framför kvalitet. Kanske en lite lätt alkoholiserad stämning, men oftast även väldigt familjärt och gemytligt. Som yngre gick jag ofta på bodegas. Idag är den enda bodega som jag fortfarande besöker Palae Bar, det är så fint där. En gammal jazzbar där fokus ligger på samtal och att umgås. Jag älskar sånt.
 

Berätta om dina stammisställen! 

Mina favoritvinbarer är Sabotøren og Gården & Gaden. Favoritrestauranger är nog Manfreds (mest vegetarisk, roliga smakkombinationer och jättebra naturvin), Barraba (fantastiskt bra italiensk och gott naturvin!) och Magasasa (Sichuankinesiskt). Bar Pasta som ligger runt hörnet från där min man och jag bor är det perfekta date-night-stället, god pasta och bra vin + inte för dyrt. Rufino Osteria vill jag absolut besöka snart igen och jag är väldigt sugen på att testa latinamerikanska Donda också. Bästa durumfalafel får du på Dürüm Symfoni på Nørrebrogade. Köp med hummus!

Om ni kommer hit på sommaren får ni inte missa Siciliansk Is! Bästa glassen i stan (tillsammans med Alice på Amager!). Min absoluta favoritpark är Assistens Kirkegård som ligger precis där jag bor. Här är HC Andersen och Sören Kirkegård begravna. Här är det alltid något som blommar, som ramslök på våren i kombination med gravstenar som får mig att le. Som ”det var det”, jag älskar den. En kyrkogård som man får picknicka och dricka vin på. Liv och död liksom.



Jag älskar även Landbohøjskolens Have och hela året är det mysigt att gå runt i Søndermarken och kolla på hundar. Frederiksberg Have og Botanisk Have är också fantastiskt fina. Jeg gillar Darcys kaffe på Blågårdsgade, superbra kaffe och god service. Goda drinkar på Duck and Cover och Lidkoeb.
 

Slutligen! Om man vill fördjupa sig lite extra i dansk litteratur och inte nöjer sig med Ditlevsen. Vad ska man leta efter då? 

Thomas Korsgaards böcker om uppväxten i det vi kallar “udkantsdanmark” är helt fantastiska tycker jag, det finns också lite roliga beskrivningar av mat som jag kände igen från min egen barndom. Leonora Christina Skovs bok “Den der lever stille” som handlar om hennes uppväxt skulle jag också rekommendera. Och kanske Amalie Laulund Trudsøs bok Koordinater, där alla texter har ett gatunamn från Köpenhamn som titel. Den är fin!

Tuvessonskan på Instagram
Tuvessonskan på Facebook
Tuvessonskan.se
Copyright © 2019 Tuvessonskan


Vill du ändra hur du får det här utskicket?
Du kan uppdatera dina inställningar eller avregistrera dig från listan.

Email Marketing Powered by Mailchimp